Interrail

2007-07-06T12:31:00.000+02:00

Vi har förnüat vara tagluffspass, sa vi tänkte vara ute en manad till. Süns i början av Augusti alla där hemma!

Tillbaka i Berlin

2007-07-05T14:13:00.000+02:00

Ja, sa nu ar vi tillbaka där vi började. Vi bestämde oss rätt tidigt för att vi inte var nöjda med var första vistelse i Berlin (inget rave-party!) och att vi skulle göra ett nytt försök pa hemvägen. Det känns nu som ett bra beslut, Berlin är verkligen en underbar stad. När vi kom hit i tisdags och skulle börja leta boende, sa upptäckte vi att Berlin under juli och augusti är helt fullproppat med besökare. Efter att ha blivit nekade pa tre hostels sa bestämde vi oss för att med svansen mellan benen atervända till det hostel som vi bodde i förra gangen.

Nu har vi i alla fall varit här i tva dagar, och hunnit besöka en hel del härliga affärer, fik och restauranger. Lite synd är det att vi förlorat en man i ledet, och vi skulle önska att Staffan hade kunnat vara kvar härmed oss de sista dagarna.

Nu börjar min köpta tid pa den här datorn ta slut, sa jag ska runda av. Hoppas ni har det bra där hemma, och vi ses (förhoppningsvis) pa lördag kväll.

Nu ska vi ut i Kreuzberg och jaga second-hand affärer, det ska tydligen finnas en som säljer kläder per kilo (omg!)

Puss och kram

Stockholm

2007-07-04T22:04:00.000+02:00

Nu är jag hemma igen, tyvärr. Det känns väldigt tomt just nu. Att titta på Stockholmarna på tunnelbanan på vägen hem var ungefär så intressant som att titta på fläckar i taket. Det känns väldigt vardagligt.
Igår skildes vi på Berlin Hauptbahnhof eftersom jag måste åka hem och jobba. På förhand kändes det lite bra att åka hem men så fort jag satt på tåget ångrade jag mig. Det hade varit kul att stanna tre dagar till med de andra. Jag skulle varit lite hårdare mot min arbetsgivarare. Hur som helst har det varit en hysteriskt bra resa och nu vill jag bara tacka Arvid, Igor, Emil och Harry för att ni gjort resan så bra. Nu är det slut på sentimentaliteten.

Peace out

2007-07-01T19:49:00.000+02:00

"Byt , It vas e trapp"

-Fransman under diskussion om Andra världskriget

2007-07-01T19:46:00.000+02:00

"Äntligen ett riktigt land"

-Harry Harman Öhman, München Haubtbanhof, 01-07-2007

2007-06-30T12:03:00.000+02:00

Att domma av alla oroliga, pa gransen till agressiva sms som haglat over oss de senaste dagarna finns sjal att tro att vara nara och kara foraldrar lider av en viss angslan i sin ovisshet. For att bespara er oron och tiden det tar att lasa detta epos kan jag redan nu avsloja slutet: Alla fem pojkar har overlevt till och med den 30 Juni kl 14.08). Mobiltelefonerna, vart anda alternativa kommunikationsmedel till roksignaler , betas av i ungefar samma takt som vi betar av stader. Mer om detta ode senare. Da vi finner tiden inne kommer nu pa allman begaran den spannande fortsattningen pa de fem vannernas ode nagonstans i civilisationens pereferi.

Sedan Arvid skildrade det midsommarfirandet i Sarajevo har vi tagit oss anda ned i Kroatien och och anda upp till Ljubljana i gar kvall. Om eventuella oklarheter kvarstod angaende vara franska vanners intryck av midsommarhogtiden, ska jag gladeligen fortydliga. Till en borjan tydde sig ur ett franskt perspektiv ritualen kring midsommarstangen en smula eccentrisk, men sa fort vi forklarat att ritualen syftade till att befrukta jordskorpan tydde sig allting mycket logiskt. Fransmannen lamnade oss med en fullstandig forstaelse for den svenska kulturen. Nog med utsvavningar, vi akte till Mostar.

Tagresan mellan Sarajevo och Mostar passerar genom ett ytterst naturskont bergsomrade som flera av oss jamforde med Schweiz. Dock hade ingen av dessa personer varit i detta land, men de var sakra pa sin sak. Till en borjan hade vi en aningen skeptiskt installning till skyltarna pa taget med meddelanden som "Uttag endast for rakapparat" och "Avfallskorg". Hade den bosniska maffian lyckats smuggla ut ett Svenskt tagset fran sjalvaste inlandsbanan eller fanns en annan forklaring? Vara upprorda sinnen lugnades nar vi fann en skylt som sade att taget donerats till Bosniska jarnvagen av alles var fader Carl XVI Gustaf.
Mostar motte oss med en mer eller mindre sondersmulad fasad. Enligt lokalbefolkningen var Mostar den stad som drabbades hardast under kriget och sparen syntes pa praktiskt taget alla byggnader. Sanna vasterlanningar som vi ar tyckte vi att vi hittat ett riktigt spannande resmal och agnade eftermiddagen at olika former av morbidturism.

Dagen darpa tog vi taget till Ploce vid den Kroatiska kusten varifran vi tog oss till on Hvar. Val pa on Hvar (Hvar ar vi? haha) visade det sig att vi kommit till helt fel anda av denna 8 mil langa o. Efter att artigt ha tackat nej till en Kroatiskt krigsveteran/taxichaffuor som erbjod sig att skjutsa oss till byn Hvar for den ringa summan 100 euro, erbjod han sig istallet att skjuta oss. Denna gang tackade vi nej pa ett an mer artigt satt och tog istallet bussen till Stari Grad. Sedan dess har vi av forklarliga sjal hallit oss undan varje gang morkbla renaultminibussar forfoljt oss.

Efter diskussioner om vilken grad av turistexploatering vi skulle tolerera styrdes kosan halvt motvilligt men senare helvilligt mot byn Hvar dar vi stannade tre natter och njot av sol, bad och god mat. Vid forsta badet badade aven Igors mobiltelefon. Igor konstaterade snart "Jag kanner mig krankt och fornedrad". Status pa mobiltelfonerna ar foljande. Arvids: stulen, Igors badad, Harrys: trasig skarm, Emils: kan ta emot men ej skicka sms, Staffans: i funktion. Dag tva i Hvar hyrde vi en liten snurrebat och begav oss ut pa havet for att trotsa de Adritiska vagorna. Vi hittade en orord liten vik dar vi badade och forundrades over Harrys och Emils val av diet: Brod, Jordnotter, Apelsiner och vatten. De som kopt maten holl god min och tyckte minsann att vi levde i sann excess, men risken for myteri var anda overhangande.
Efter en klockren tillaggning i hamnen narmade sig med cirka 5 knops fart dagens skratt. En hyrbat med en svensk karnfamilj brakar ratt i kajen med avmonterad motorkapa. Efter detta foljer en livfull diskussion mellan den sjalvsakra familjefadern och den batkunniga batuthyraren. Fraser som "You should take it very easy" med svensk brytning understryker alltid att Lasse Aberg kanske ar an av vart lands storsta samtidsskildrare. Snart upptackte vi det komiska djupet i situationen:
1. En paralyserad tonarsdotter sitter i baten och skams over sin familj.
2. Tonarsdottern har fattat att vi ar svenskar och att vi foljdaktligen har forstatt allting de sagt.
3. Tonarsdottern kommer aldrig mer att aka pa semester med sin familj.

Vi skrattade.

Dagen darpa tog vi baten till Split dar vi bytte till tag mot Ljubljana. Klockan ett somnade vi i de for sommaren tomma sovsalarna pa universitetetcampus. Hittils ar intrycket att Ljubljana ar knarkarna och invalidernas heliga stad, men idag ska vi se vad staden mer har att erbjuda.

Sluta oroa er nu, vi har faktiskt bara blivit mordhotade en gang.

Balkan is the shit

2007-06-23T19:11:00.000+02:00

Vi trivs väldigt bra i Sarajevo, alla är överens om att det är den trevligaste, vackraste och gästfriaste staden hittills! De senaste dagarna har vi knappt orkat promenerat omkring i staden pagrund av värmen, men idag tog vi en längre promenad upp pa en av kullarna som omger staden (den ligger i en dal) och njöt av utsikten. Alla kan vara lugna, vi lydde raden som vi fatt fran olika personer och höll oss endast pa asfalterade vägar.

Eftersom det igar var Midsommar och vi var hela nio vänner fran Sverige beslöt vi oss för att ta denna svenska högtid och visa omvärlden att i Sverige kanske vi inte är särskilt religiösa. Men traditioner, det har vi!
Vi började kvällen men att upptäcka att Ica Maxi inte(!) har nagon affär i Sarajevo. Det fanns heller ingen annan större affär (där vi letade) sa vi gick fran den ena lilla (och de är sma) affären till den andra för att köpa mat till kvällens festligheter.
Tillslut, när vi hade allt vi behövde, tog vi oss till vart hostel och började arbetsfördelningen. De tre hobbykockarna, Igor, Harry och Staffan startade med att braka om huruvida de skulle hacka eller skiva vitlöken. Hur resultatet blev vet jag inte eftersom jag snabbt tog mig ut ur köket. Emil, Malin, Sara oach Erik satte igang med att göra kransar till alla. När de var klara med det gick jag, Emil och Alexander ut i den bosniska vildmarken (fortfarande bara pa asfalterade vägar) för att hitta det viktigaste av allt, midsommarstangen! Efter ett litet tag hittade vi en perfekt T-formad stang som vi tog med till de andra. Vi började direkt att pynta stangen men pagrund av en viss ovilja att springa ut pa ängarna för att plocka blommor blev det en grön (typ murgröna) midsommarstang. Medans vi väntade pa maten, när allt annat var klart, dök nagra av de andra som bodde pa hostelet upp. De undrade vad vi höll pa med och vi förklarade glatt att det var en urgammal svensk högtidsdag som infaller varje ar. Dessa, som kom fran Frankrike och Tyskland blev väldigt förvanade när vi förklarade att pinnen i marken var en fallossymbol och att vi efter maten skulle dansa runt den för att befrukta jorden. Eftersom en av dem fyllde ar samma dag bjöd vi in dem till middagen som, i avsaknad av svenska specialiteter, bestod av pasta med tomatsas, tonfisksallad med kokta ägg gott bröd av typen nann och annat smatt och gott. Efter den trevliga middagen var det dags för dansen, som en av fransmännen efter lite övertygelse tilläts att filma, sa snart är vi stjärnor pa Youtube! Vi inledde med sma grodorna som följdes av räven raskar över isen och andra klassiker. Ganska fort fick vi en inhemsk publik som ocksa deltog lite.
Det blev en riktigt multikulti midsommar i mitten av Sarajevo som inte kommer överträffas pa väldigt länge!

SARAJEVO!

2007-06-22T14:37:00.000+02:00

Taget fran Budapest belv en timme forsenat (pa grund av elfel pa vagen) vilket innebar en tagresa pa 13 timmar istallet for 12, ratt sa svettigt med tanke pa radande varmebolja och avsaknad av AC. Fordelen var att vi inte behovde be om stamplar den har gangen, dom 5 (ingen overdrift) gransstationerna (ganska manga med tanke pa att vi akte over 2 granser (har dom inte dragit fardigt granserna an eller?)) ville alla lamna sitt spar i vara svenska fina pass. Taget tuffade i lungt takt genom den otroligt vackra bosniska landsbyggden med dramatiska kullar och fina sma stader dar det byggs en massa nya fina hus.
Val i Sarajevo sa blev vi hamtade pa stationen och korda till samma vandrarhem som vara efterlangtade vanner Malin, Sara, Erik och Alex. Sedan drog vi pa den rockklub med lokala band som agerade kvarterets ungdomshang. Kul att festa och snacka med bosniksa ungdomar, annu roligare att alla var jattepositivt installda till Svenskar och manga (nastan var tredje!) pratade en del svenska da de sjalva eller slaktingar bott i Sverige.
Efter att Harry och Staffan tagit kvall, lamande Igor och jag (Emil) av Arvid pa hostelet och anslot oss till en multinationell fotbollsmatch med Fransman och Engeskman pa en (Asfalterad!) fotbollsplan nara boendet. Efter en de skamt vi innan matchen droppat om Franska skallar och statistiken mellan Sverige och England, fick vi snabbt skynda oss hem efter matchen med svansen mellan benen.
Imorse at vi en god (!) vandrarhemsfrukost for att sedan ga ett varv runt staden och njuta av de trevliga manniskorna och de vackra husen.

Ps. Inte for att vi ska mobba Arvids flickvanner pa den har bloggen men vi kan nog utmarka varan glasoganprydde casanova som den som starkte relationerna mellan Bosniken och Sverige best igarkvall.

2007-06-20T18:03:00.001+02:00

Glomde att skriva det som overskriften antydde i forra inlagget, vi funderar pa att aka till Sarajevo! Det skulle vara kul att uppleva en lite annorlunda kultur, och eftersom det inte ar sa langt fran Budapest sa ar Sarajevo ett alternativ. Emil och Arvid sitter just nu och kollar runt lite pa internet om Sarajevo, och huruvida det ar en bra idé. Det kan val inte vara sa farligt?

Kanske Sarajevo?

2007-06-20T17:47:00.001+02:00

Nu har vi varit i Budapest i tva dagar, och jag tror nog att alla i gruppen skulle halla med om att det ar en jatteharlig stad. Jag tycker sjalv att det har varit den storsta upplevelsen hittils, eftersom det at en sa avspand stammning i staden. Det har sjalvklart funnits motgangar, som till exempel igar kvall nar vi gick ut i jakt pa en trevlig bar, och upptackte att tisdagar kanske inte ar den veckodagen nar Budapests uteliv riktigt blommar. Vi hittade dock till slut ett stalle som fick duga, trots att 90-talets karaste sommarplagor danade ur hogtalarna. Vi satt och pratade med nagra harliga skottar som bodde pa vart hostel och hade det jattetrevligt!

Nu har vi i alla fall bestamt oss for att ga ut och ata i Buda, eftersom det ar den delen av staden som vi har varit minst i. Med hjalp av var interrail-bibel "Europe on a Shoestring" sa hoppas vi att vi ska hitta en billig och god restaurang som serverar en riktig ungersk gryta.

Vi hors,

Budapest

2007-06-18T19:50:00.000+02:00

Imorse anlande vi till Budapest, och möttes genast av sol och trettio grader. Det var svettigt att behöva promenera (det kanns som det enda vi gjort ar att áka tág och gá) igenom halva stan för att hitta nágonstans att spendera natten. Som tur ar har vi med oss Olivia och Isak som lattar upp stamningen rejalt! Efter mánga skavsár och mycket vatten hittade vi ett mysigt hostel som hade frascha rum till överkomliga priser. Vi lamnade vár packning dar och gick ut för att ata frukost dá klockan fortfarande bara var tio. Vi hittade en trevlig marknad dar vi kunde köpa frukt, juice och bröd billigt som vi avnjöt i en park. Sen gick alla tillbaka till rummet dar jag somnade och sov i typ tre timmar (jag sover sjukt dáligt pá nattág) medans de andra gick ut och át lunch. Vi hann aven duscha för första gángen sen Krakow sá alla kande sig betydligt renare och utan ackliga dofter.

Vi har kollat runt i staden och alla tycker att den ar bra. "Budapest ar det nya Prag" sa en tjock amerikanska pá várt hostel i krakow och det stammer sáhar lángt iallafall. De gamla husen ar den gemmensamma namnaren medans de fulla engeslmannen (Prag) ar den största, och basta Skillnaden. Nu ska vi iallafall ata middag som innhandlades pá en lokal supermarket för priset 2500(forint), det ar ca 100 svenska kronor. Soft!

Rapport fran Prag.

2007-06-18T19:24:00.000+02:00

Pragbesőket inleddes med att leta vandrarhem i spőregn. Medans Harry och Staffan jáktade runt och hittade ett muggigt men billigt boende sa slog Arvid, Igor och jag (Emil) oss ned pa en resturang och gjorde den stora upptákten att vatten inte va den billigaste drycken i Prag. Efter vi inkvarterat oss gick vi en vánda runt staden och insag att de delar av Prag vi kunde na till fots paminde om ett Gamla Stan i játteformat, fullt med fina gamla hus, spánnande affárer, mysiga caféer, inrőkta jazz och bluesklubbar och tonvis med turister (framfőrallt asiater med blixtrande kameror och engeskmán som med tanke pa pundets styrka kanske borde ha kostat pa sig vatten). Senare pa kvállen mőtte vi upp nagra vánner fran Sődra (Isac och Olivia) vilka vi sedan har haft en hel del sállskap med.
Andra dagen i prag bőrjade med en rátt sa torftig vandrahemsfrukost och en tur upp mot en plats dár vi hade utsikt őver hela prag (stor stad), sedan vandrade vi lánst med parker főrbi prags stotlig borg och slog oss ned i en áppellund főr att avnjuta en mysig picknick. Efter att vi átit fárdigt drog ett vilt áppelkrig igang vilket jag sedan avgjorde genom att fa in en fulltráff i Igors őga. I paniken att Igor blivit blind tog vi oss snabbt till nármaste sjukhus vilket vistade sig sta nástan helt tomt (av anledningen att det ju va lőrdag), dárifran tog Igor och Staffan en taxi till ett sjukhus med lite báttre őppettider dár det faststálldes att Igor őga antagligen ska bli helt som vanligt igen pa nagon vecka. Tyárr rakade Staffans munspel glőmmas bort i kalebaliken vilket har gjort oss mycket nedslagna.
Sista dagen i Prag bőrjade men en rivstart da vi fatt inbrott i varat rum och aarvid alla várde saker (utom leican tack och lov) visade sig vara stulna pa morgonen. Det blev direkt ett springande till Polistationer och Ambasader och Ringande till Eva och Főrsákringsbolag. tack vare goda főrsakringar och vállfárd lyckades vi snabbt spárra allt och fixa fram nytt trainpass och pass. Sveriges ambasad va den finaste i Prag (amerikanerna ska tydligen vara riktigt avis) och dár fick vi bade tráffa Arvids gramme Maria och Calle som sájler Jasplan. Vi bokade snabbt sedan tagbiljetter till Budapest főr att slippa denna otursstad.

Ps. Arvids mobil blev ocksa stulen sa om nagon av hans flickvánner láser det hár ska ni inte tro att han főrsőker undvika er. Han kan helt enkelt inte svara.

ödets ironi

2007-06-15T00:02:00.000+02:00

Idag var vi i Auschwitz ett och Auschwitz Birkenau. det var verkligen en intressant och hemsk upplevelse. Alla hadde lite dalig magkänsla efter besöket och var nedstämda. Men när vi kom tillbaka till Krakow bajsade en fagel pa Harrys huvud och da blev alla pa bättre humör. Imorgon bitti aker vi till Prag. Det blir kul.
Godnatt

Dagens bikt 3

2007-06-14T11:50:00.000+02:00

Okej, den här är riktad till min kära syster, Rebecka.

Vi är alla väldigt tacksamma för att du sa gärna ville lana ut din cd-spelare till oss. Nu rakar det tyvärr vara sa att den inte riktigt klarade av, pa och avlastning fran tag, langa promenader i stekande sol samt allmän ovarsamhet fran allas sida. Dodsogonblicket var igar kväll klockan 00:13. Huruvida vi kommer begrava den eller inte atestar att se, men den var uppskattad under de fem dagarna den holl.
Förlat!

//Arvid

P.S. Förvänta dig ingen ersättning D.S.

2007-06-14T11:38:00.000+02:00

Jag har kommit pa att inlaggen pa den har bloggen ar alltfor riktade mot vara foraldrar. Sjalvklart sa finns det ju inget viktigare for oss an att vara kara foraldrar mar bra och vet att vi mar bra, men jag kanner att aven de anonyma lasarna som gommer sig i skuggorna ska fa sin tid i rampljuset.

Sa detta inlagg ar tillagnat en man som vid det har laget antagligen har borjat lasa bloggen:

Benjamin

Valkommen till dig, och fran och med nu sa lovar i alla fall skriva lite mer allmannt riktade inlagg!

Och just det, vi ar i Krakow, star och lagar mat i koket nu, ska till Auschwitz i eftermiddag.

//Igor

Tyskt Storhetsvansinne och Valfardsturism i Krakow

2007-06-13T18:37:00.000+02:00

Igar klockan 21.36 satt vi pa Huaptbahnhof; cetralstationen i berlin. Tagstationen ar nyrenoverad i tappning som far en att misstanka att Albert Speer aterupstatt. Vi vantade pa varat forsenade natttag som skulle ta oss till den polska staden Krakow. Medas vi satt dar och grubblade kommer vi pa att vi inte hade en aning om vilken valuta de har anvander sig av i polen.

Val pa natttaget traffade vi ett finsk herre som var pa en "far och son" semester, overforfriskade somden finska seden bjuder. De kunde gladeligen informera oss pa svensk/finsk/engelska att den polska valutan kallas "zlotzy" och ar ungefar 0.25 euro. Senare nar vi hade gjort i ordning i var kupe, och passerade den tyska gransstaden Frankfurt/Oder, sag vi den hur den polska tullpolisen siger pa taget (-De har pa sig militarbyxor! utbrast Staffan upphetsatt). Nar polisen tillslut kom fram till var kupe, hade vara hjartan krupit en bit upp i halsgropen och alla lyckats fumla fram sina pass, siger en auktoritar polsk karl med stampel i handen in i kupen, vred pa den starka belysningen, granskade vara pass och grymtade nagot pa polska som liknade ok. Precis som han var pa vag ut, gor Emil en stamplande gest och fragar "S-stamp?" tullpolisen ler da smickrat och ger oss alla en fin stampel i vara pass.

Nu sitter jag nastan 24 timmar senare i pa varat hostel och har precis kommit tillbaka fran en tur runt staden. Krakow ar en mycket trevlig och pitoresk stad, sarskilt de judiska kvateren som har manga inrokta barer som far en att kanna sig som en opiumrokande poet fran tidigt 1900-tal (nej mamma, vi tar inte opium!). Jag och emil fick en billighetschock och roade oss med att ga in i varje butik vi sag, kolla pa priset, skratta at att det var sa ynkligt och sedan ga ut utan att kopa nagot. Det kanns harligt att vara fodd i ett valfardssamhalle!

Fred ut!

Harry

Hejsan morsan

2007-06-13T12:06:00.000+02:00

JAg hade skrivit jatte mkt om vad vi hade gjort igar och idag, men sen kom harry och raderade allt, "av misstag" . sa nu far ni inte veta det.

Dagen bikt 2

2007-06-11T21:25:00.001+02:00

Har en sak att bekänna.
Det här kommer nog att vara lite jobbigt för dig mamma...

Jag stal ett saltkar idag. Fran en uteservering. Kändes lite bra och lite daligt.

Men vi har faktiskt inte nagot salt med oss alls...

Heldag i Berlin

2007-06-11T21:21:00.000+02:00

Berlin är en jättefin stad! Nationalismen blommar och büggnaderna är stora och anrika (vissa) och otroligt moderna (resten). Förre detta Reichtag sag vi idag, bland andra. Nu sitter vi pa rummet och tar det lugnt, ska snart ga ut och kolla Mittes nattliv. Skönt att veta att min mamma (Malou) kommer att sova gott i natt.

Puss och kram

Ankomst till berlin

2007-06-10T16:43:00.000+02:00

Vi har nu slagit oss ned pa ett mücket rent vandrarhem i östra berlin, ghetto. Resan gick bra och utan förseningar. Enda problemet var att den Tjeckiska kondruktörskan blev arg när vi försökte ställa fragor (pa engelska) och sa att hon minsan inte pratade Tüska. Solen steker och packningen är fortfarande relativt komplett, enda förlusterna är att harrü (otippat) redan har tappat bört sina solglasögon och att jag vid en liten disskusion bet sönder badbollen.

Dagens bikt

2007-06-09T22:44:00.000+02:00

Dagens bikt 1:

Nær vi læmnade perrongen och børjade jæmføra de gemensama artiklarna vi hade med oss visade det sig att jag (Harry) inte hade fått något ansvar. Jag tror att de andra har bristande respekt før mitt ordningssinne.

PS. Eftersom Staffan ær den enda artonåringen i sællskapet, tog han sin førsta øl direkt på perrongen i køpenhamn(15.30), och har varit mer eller mindre ur cykel sedan dess. DS .

Penge, Pas, Billetter

2007-06-09T21:45:00.000+02:00

Trots att vi ænnu inte riktigt førstått det så var det idag vi gav oss ut på vår stora tågluff. Medresenærer och førældrar samlades på centralstation i Stockholm och avnjøt tillsammans en smått nervøs kænsla. Efter den obligatoriska gruppbilden och några sentimentala kramar rullade vårt tåg ut från stationen føljt av något jag tolkade som smått nervøsa blickar.

Fort rusade tåget øver Stockholms broar och frihetens klockor ringde. Æven om vi (alla?) kænde en svag nervositet rådde en uppslupen stæmning på tåget. Ostmackorna slukades och gazpachon flødade. Efter 20 minuters stillastående på den gudsførgætna Næssjø station anade vi den førsta av alla førseningenar som bara væntar på att drabba oss. Men med gott mod gick vi ut på perrongen och boomboxen åkte fram. Tillsammans med "nån slag anglosax" och upphittade Jack Werner i Es2b glassade vi i solskenet till Bob Marleys rogivande baktakt. Denna Jack Werner lyckas på något sætt alltid ha ett finger med i spelet...
Efter 1 timme och 40 minuters førsening lyckades vi till slut byta tåg i Malmø och dærmed ta språnget øver Øresundsbron. Nu kænde i alla fall jag och Harry en pirrig kænsla i magen men vi kan båda intyga att det kændes jævligt hæftigt att vara på væg!

Væl på Køpenhamns huvudbangård bokades biljetter till Berlin. Med hjælp av pendeltåg tog vi oss ut till førorten Gejltofte dær Arvids familjevænner Stine, Peter, Albert och Ida øvervøldigade oss med en kærleksfull gæstfrihet. Efter en efterlængtad middag och mingel i trædgården kænner vi oss alla oførskæmt hemmastadda. Nu ska vi "tuna" vår packning så att morgondagen går så smidigt som møjligt.

Imorgon klockan 07:54 bær det av till Berlin via Hamburg. Men Stine, Peter, Albert och Ida kommer før alltid finnas i våra hjærtan.

Klar med packning!

2007-06-09T01:35:00.000+02:00

Klockan är 01.35. Vi åker om typ 7 timmar.
Jag är klar med packningen.

Ångest över ev. glömska som jag är känd för.

Jag är trött.

Det löser sig!

2007-06-08T22:09:00.000+02:00

Imorgon går tåget 8:20 från Stockholms centralstation till Köpenhamns huvudbanegård där vi förväntas anlända 12:47. Efter en övernattning i förorten Gentofte hos familjen Skov-Gudmundsen (stavning?) tar vi första bästa tåg (om igors bokning skiter sig vill säga) till Berlin där vi har reserverat sängar på ett högklassigt hostel i stans finare delar. Alla (jag) är väldigt stressade över packningen, att ta med eller inte ta med, det är frågan. Är en lätt packning där man riskerar att glömma något viktigt bättre än en tung packning där man är garanterat har med sig allt man kan behöva. Hursomhelst tror jag attt vi är så pass förberedda att det löser sig.

Måndag, T-minus 5 days and counting

2007-06-04T20:20:00.000+02:00

På lördag morgon bär det av... Antar att alla som läser den här bloggen vet vad det handlar om, så jag skippar introduktionen. Är inte säker på hur mycket vi kommer hinna/kunna/orka uppdatera den här på resan, så det är lite bära eller brista.

Mycket nöje!